mer än halva året har gått
jag skall snart försvinna bort
kan nog inte få dig att förstå
jag vill inte bli nådd
träden ekar av tomhet
naturens gång är igång
jag har båten till ön
kommer nog dricka några glas
har för lite tillgångar för big ben
för bullerfri för porciúncula
det finns en speciell stämning på irland
den är giftig för mig
det är som blåtvitt sken i havsbotten, som räddar de minsta.
ska man behöva le och lysa för att synas? för att alltid bli räddad?
jag är inget sken, inte när jag inte vill iaf.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar